Bubblor på ytan

lugnt och stilla
svala tankar sipprar ut i oändligheten
en väntan på att det första lövet ska ge efter
fångas av den nya vinden
och tyst falla mot bleknande mark

högt där uppe bakom retsamma moln
lockar en isblå himmel
om jag blundar kan jag nästan känna
trädtopparnas viskningar under mina fingertoppar

jag kan bara fantisera om ett annat liv
fångad att förbli vad jag föddes som
förundrad över hur mycket som ryms i något så litet
tänker jag att jag kanske inte skulle byta
det som syns är bara bubblor på ytan